Andas

Det är tungt, och det gör ont av och an. Idag var tredje gången jag grät. Det behövdes.
Ibland vill jag, och ibland vill jag inte alls.

Det var fint det som var.


Och jag ångrar ingenting av det som var.

Jag vill ju bara ta telefonen och ringa. Men det funkar inte så. Jag vill bara.. men jag vill inte. Jag fattar inte.

Fan också

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0