HelloEmie

Nu ska jag försöka komma ihåg det här året som har gått.
Jag ska försöka ta hjälp av bilder, försöka fatta att det har gått snart ett helt år.

Så vi börjar här..

Januari.
Januari var en kaos månad. Jag fyllde b.la 19, vilket var sjukt ångestframkallande.

jag såg väll inte så jävla pjåkig ut, även fastän jag inte var helt nöjd med mitt nyfärgade och nyklippta hår.
Och för första gången i mitt liv så blev jag dumpad för första gången.
Var helt ärligt sjukt deppad, har aldrig mått så dåligt i mitt liv heller. Jag slutade äta, jag slutade leva.
Som tur var hade jag två toppenbrudar som tog hand om mig när jag var deppig.
Blondie och jag löste även min deppighet med en massa alkohol, och en massa festande.


Februari
Februari började jag och min ensemble klass med att turnera runt i strömsunds kommun, på olika skolor.

Under den här tiden passade jag på att skratta och gråta, och utvecklas som människa.
I februari var det även alla hjärtans dag!
Detta firades inte, det var ren fylla faktiskt.

Och inte bara en fylla, den månaden, utan .. varje helg?

det var en bra månad I guess, jag började läka.

Mars

Början utav mars så tror jag vi startade stenhårt med 100 dagars? eller var det i slutet av februari? Kul som fan, proppade in så många studenter det gick i kollektivet, alla utklädda till cowboys och indianer. Det var insane, och jag har nästan inga minnen utav kvällen. Fullt ös medvetslös.
I mars så slet vi esteter stenhårt med musikalen! det var så mycket jobb på så lite tid. Men hu vad kul det var. Bästa lektionerna.
Sen fortsatte vi att festa. Och festa.
I Mars testade jag tequila för första gången i mitt liv. Och jag har aldrig mått så dåligt dagen efter som jag gjorde då. Och bit för bit, tack vare mina vänner så hade jag verkligen börjat läka.


April

Deppade jag ihop här igen? Jag vet faktiskt inte vad som hände.
Måhända att vi visade våran mästerliga musikal här och den tog upp all tid? Kan hända, jag minns inte... Jag har blockerat ut vissa tider i hjärnan.

Maj

I maj beställde jag min balklänning. Underbarrrt!
Det var den finaste vackraste och bästaste balklänningen EVER!
Och jag tror det var här ångesten verkligen kom tillbaka också. det var här någon gång hjärnan började stänga av, och allt bara blev konstigt.
I maj var det MÖSSPÅTAGNING! Hemskt, bara det i sig var ju sjukt ångestframkallande.


fast innan mösspåtagningen hann vi vara värsta stekarna!



Juni

Här hann vi med... ÖLBRÄNNBOLLEN!


Här var det verkligen fullt ös!

Så hann EC komma upp, och veckan innan studenten så hann jag... PIERCA TUTTEN!

jag måste ha varit väldigt stolt över den där blodskorpan och plåstret första kvällen?

Den här kvällen drack vi tequila, sjöng, hade skitkul, och blev nästan utkastade ifrån hörnet.. Kul som fan vilket fall som helst!
'
Sen så skedde det. Tryggheten tog slut, och jag sparkades ut från mitt fågelbo, och ut i vuxenvärlden. Jag tog helt studenten..

det var... Ja jag var full helt enkelt!
Och innan jag var full.. och kanske en gnutta onykter? så tog jag mig mod att sjunga i kyrkan, inför alla människor. Och jag skakade som ett asplöv, och det kanske inte lät så jävla toppen. men jag gjorde det iaf!


Sen så flyttade kollektivet, det var så mycket mer som hände de här månaderna, men det hände så himla mycket i mitt liv dom här månaderna.

Det var kaotiskt och ångestframkallande från gång till gång. Det var stressigt, det var kul. Jag njöt och jag njöt inte. Hela månaden var på gott och ont. Jag har lärt mig ett och ett annat om mig själv från de här månaderna. Iallafall nu när jag skriver såhär i efterhand..

Någon dag framöver kommer del 2, och min stora "summering" om året!

Tills vidare, höörrs!

Julen närmar sig snabbt som satan. Skönt nog så slipper jag allt juljippo hemma hos mig själv. Jag har bojkottat allt som har med julpynt och julbak att göra. Så himla skönt. När man kommer hem från stressen och allt julstök nu så är det lugnt och dämpade färger hemma. inget skrikigt grönt, inga röda julkulor, inte en massa glitter.
Jag slipper plocka fram, och plocka undan, och bekymra mig om julgrejjer överlag.
Jag bojkottar verkligen julen helt. Jag har sagt nej till julklappar (vilket jag hoppas familjen har förstått).
Och jag har inte heller köpt julklappar. Jag vill inte vara med på något paketöppnande heller. Helst av allt vill jag ha en fet snöstorm, och ligga inomhus med en kopp thé och en bra bok, möjligtvis en bra film.

Många blir brydd över varför jag bojjkottar jul. Det har flera olika anledningar, vissa vill jag inte prata om.
Men julen har faktiskt blivit ett kommersiellt jippo. De flesta priserna höjs, butikerna tjänar multum, det skrivs t.o.m om det i tidningar, med STATISTIK. Vem bryr sig hur många som handlar mycket eller lite?
Och inte nog med det, efter julen så kommer MELLANDAGARNA! det mesta som har köpts till julklappar, är nu ute på rea, på cirka 70%. Och folk är helt galna, och handlar ännu mer. Det är inte OK.
Och jag vill helt enkelt inte fira jul, det är skönt att i december månad försöka koppla bort allt, att försöka att inte pengastressa, eller ha ångest och känna tidspress.
Jag känner fortfarande av alla faktorer, men försöker verkligen jobba bort dom.

folk frågar mig varför jag bojjkottar julen i år.
men varför fortsätter ni fira den varje år?

Jag ger upp på att fortsätta på det schemalagda bloggandet.. Det funkar bara inte.
jag vet inte vad jag ska skriva, det händer inte så mycket alls. Det närmar sig jul, ångesten håller igång, jag är disträ, helt tom i huvudet...

Så nu kommer det bara saker jag kände för att lägga upp...

Jag önskar ....

Att jag bara kunde känna mig sjukt nöjd med mig själv igen.

Jag önskar.....

Att jag fortfarande fick massa närhet varje dag på skolan! En massa massa kärlek!


Jag önskar....

Att jag kunde vara mer mig själv för en stund!

Jag önskar....

Att jag hade kvar den här kroppen...


det är mycket jag önskar, men inte materiella ting.. Eller jo, jag antar att en tidsmaskin skulle räknas som något materiellt. Egentligen borde man inte ångra saker i livet, det är ju det som har format en till det man är idag. Men ibland, så önskar man att man vore en annan person än den man är i nuläget.

Jag har inte försvunnit från världens yta, det råkar bara vara så att jag är utan dator för tillfället.
Jahn har åkt iväg söderöver för att jobba, och tog med sig sin dator, min dator är kaputt, och är ivägskickad för att bli fixat / få igen en helt ny. Hoppas på en ny.
Så just nu sitter jag hos mamma en sväng för att kolla internet banken, facebook, och lite bloggar.
Ska även kika upp bussar inför lördagen, då jag åker in till östersund.
Funderade på att åka in idag, men det blir lördagen istället.
Vad händer annars? Inget alls, jag har beslutsångest om tusen olika saker, och vet inte alls vad jag ska ta mig till!
Jag är fortfarande på praktik på saga.

Nu är det dessutom inte länge kvar förens jag och självaste BLONDIE fyller tjugo! Fy vad gamla vi håller på att bli, fatta, snart är vi inte ens tonåringar längre.
Kanske dags att börja fundera på vad vi vill hitta på?

Det här kommer bli ett svårt inlägg, eftersom jag får fylla på det här inlägget allt eftersom idag.
det började med att jag, vaknade! Dun dun duuun!
Sen gick jag och la mig i sängen igen, bara för att kramas liksom. Slutade med att jag somnade om igen.
Som tur var så väckte Erika mig med ett sms som fick mig att flyga ur sängen i ren panik!
Inte nog med det så var jag hungrig, så nu har jag värmt upp magen med godis. Härnäst blir det lasagne till frukost!
Uppdaterar som sagt var mer under dagen, tjohoo!
(Klockan är för tillfället 12.08)

****
Klockan är nu 21.09
Så vad hände efter frukosten?
jag satte igång och städade, tillslut två timmar senare, så vaknade jahn och vi rev ut all skit ur förrådet och städade äntligen av balkongen. Skönt..
Sedan for vi och kastade skräp, handlade lite, irrade runt på dollarstore i tusen år. Har fått upp de första julgrejjerna här hemma också. Två kulor med ljus i till fönstret!
var även och köpte noblesse choklad åt farmor. Det blev en snabbvisit, så på söndag ska jag upp igen, och spendera lite "kvalitéts tid" med henne. Fick vill inte världens bästa besked, så dagen blev ju inte så toppen.
Gick iväg och pratade med pappa en sväng, fick min julklapp av syrran. (skitsnygg tavla, det låter som hon ska börja sälja och göra tavlor på s.k "begäran). Tummen upp på det!

Sedan åkte vi iväg till Joni, jag Jahn och sandra. Sen raggade vi runt på byn ett tag, köpte munkar, och åkte hem. Hade velat gjort något mer roligt utav det här inlägget. Men dagen blev lite förstörd.

Jaha, idag ska jag tydligen blogga om kärlek.

Ifall ni undrar över alla bilder. Just idag har jag lite svårare att uttrycka mig om vad kärlek är. Och bilder talar mer än vad jag gör just nu. För jag älskar så mycket, men har svårt att berätta det ibland.

Kärlek kan vara mycket. Det finns materiell kärlek. Vissa saker har man svårare att släppa ifrån sig. T.e.x min bärbara dator, den är jag lite kär i, och den har jag släppt ifrån mig nu. den har gått sönder en aning.
Så har vi kärlek till vänner!




Vänner är viktigt, vänner som stöttar och finns där för en.
Som min älskade älskade vän, Erika, eldfågel, EC, kvinnan med många namn. Hon är mitt stöd i livet, hon är en stor del utav mig. Jag älskar henne för att hon stöttar mig oavsett val, oavsett vad, så länge jag är lycklig så är det bra liksom.
Det finns många gånger jag har gått i miljoner små bitar, och mina vänner har varit där för mig och tagit hand om mig. Hjälpt mig, just mig. Och för det älskar jag dom. Och jag älskar dom för att dom får mig att skratta tills jag gråter. Det är lika viktiga saker, skratta som att gråta. Att bara finnas där liksom.

Så kan man älska sin familj, sina djur.




Familj ska vara knäpp och pinsam. Även fastän dom är så himla pinsamma ibland så finns dom ändå där. Även fastän dom rentutavkan vara världens assholes ibland, och skämma ut en totalt, så i slutet av dagen är man ändå tacksam och älskar dom.
man ska kunna bråka med dom ibland också, för vem jäklades inte med sina syskon när de var yngre. Alltså, familj är kärlek!

Men kärlek kan vara till en partner också.
Kärlek är förtroende
Kärlek är tillit
Kärlek är Ödmjukhet
Kärlek är när du vet hur VARJE liten del utav din partners kropp ser ut, och vet hur den känns.
Kärlek är när du inte ska behöva vara orolig över något, eller vara rädd för att vara dig själv.
Om det är riktigt, riktig kärlek så spelar det ingen roll hur du ser ut. Du ska inte behöva göra dig till, varken du eller din partner.

Jag kände mig inte så pepp på att skriva just om kärlek idag/inatt.. Men det här är vad jag fick fram. Det här får duga.

Utöver listan så kan jag ju faktiskt blogga lite annat också.
Jag har ju gjort annat förutom att äta idag också!
fast nja, det har jag inte, jag har umgåtts med Sandra, Benny och Niklas. Höjdpunkten på dagen faktiskt!
Fast annars har jag inte gjort något alls.

Brukar ni bli besvikna på dagar?
jag blir det, även fastän jag inte har planerat något alls att göra under dagen, så förväntar jag mig ständigt något. Men det händer inte något, och då blir jag besviken.
Just nu kan det ju bero på att jag har otroligt dåligt blodsocker, men jag är verkligen jättebesviken på den här dagen. Det är en konstig känsla..

För jag har blivit kall och död inombords..

Ja det här var ju förjävla intressant, lovar och svär att skaparen utav den här listan bara är ute efter recept och mattips! hmmpf!

Nu har jag inte fotograferat så jäkla mycket. I vanliga fall brukar jag ju svulla järnet på helgerna, men inte den här helgen.
Dagen startades med två stekta limpmackor. Sen en stekt kalkonskiva och ett stekt ägg på varje, med lite ketchup och salt på. Till detta drack jag ett glas apelsinjuice.

Något senare åkte jag på Simon, och drack en Hallonsoda, och åt en hallonbakelse. Ni vet, kex i botten, grädde, hallon, gele ovanpå, och choklad runt.

Sen har jag inte hunnit mycket längre, jag har funderat på att .. diska och laga mat, men orkar inte det. Och jag orkar inte gå ut heller.. Ush...

Oj, jag tänkte ju faktiskt ta ett kort på mina föräldrar och lägga in, men detta glömdes i all hast bort!

För 19 (snart 20) år sedan föddes jag på BB i östersund. Min mamma krystade inte ut mig, utan födde mig via kejsarsnitt!
Jag var mammas och pappas första lilla flicka.

Mina föräldrar, är det bästa som finns, och det bästa jag vet. Även fastän dom kan vara tjatiga, och lite småsura och stressade ibland, så har dom grymt bra förståelse och lika sjuk humor som jag!
Min mamma, heter Ulrica, och är inte en riktig norrlänning.. Hon är faktiskt ifrån stockholm. Konstigt nog så flyttade hon och hennes familj upp hit till Jämtland.
Min pappa å andra sidan, är en sann strömsundsbo! Inget snack om saken, han är uppväxt här, och kommer nog stanna här resten utav sitt liv.

Min mamma och pappa är helt makalösa människor, dom är inte helt lik varandra, men ändå har dom hållt ihop ganska länge. Mamma kan irra runt i affären i säkert en halvtimme, medans pappa tar det han ska ha, och är ute från affären inom loppet utav fem minuter!
Och min mamma drar aldrig snuskiga skämt, medans min pappa är en hejjare på det, det finns verkligen ingen hejd!
Mamma kanske ibland tycker det är lättare att köpa saker klara, medans pappa tycker att det är värt att kanske bygga det helt själv, och då kan det ta tid! Men även fastän de är olika varandra, så tar de sig tid till varandra, och tar hand om varandra. Dom älskar verkligen varandra, och det märks. Dom har väll bråkat någon gång, men inte såpass att de vill lämna varandra. tror jag iaf..

saken är att.. jag säger precis som många andra barn gör, att mina föräldrar är bäst.
För även fastän jag har skrikit och skällt på dom, och sagt elaka saker jag ångrat, så har de stått med öppna armar och förlåtit mig. Och därför älskar jag mina föräldrar. Dom är bäst helt enkelt, dom accepterar allt och alla (nästan), och kan blir inte arg på oss barn, eller våra polare, även fastän dom kräks i deras skålar!! Eller för att dom håller dom vakna, grinar och kräks och har sig. Jag och mina föräldrar, kan ha riktigt kul tillsammans faktiskt.

<3

Oj, det finns ju så många kärlekar.. Som första gången man var kär i en figur, eller blev kär i tonåren, eller sin första riktiga intensiva kärlek.

När jag var liten, så blev jag kär i allt som hade med disney att göra, alla tecknade filmer. Jag andades dom, jag drömde om dom, och jag ville vara med i filmerna. Det var väll nästan mer en besatthet än en kärlek så att säga. det fanns ingen speciell figur jag gillade mer heller, jag blev väll bara lite "kär" i tecknade disney filmer!

Min första tonårskärlek.. Han hette Kristofer. (Oh noes, hon ger t.o.m ut namn!). Han fick tag på min msn via en av mina klasskompisar, och satte igång att ragga STENHÅRT! jag tror aldrig jaghar sagt nej till någon så många gånger. Men han gav sig verkligen inte, och tillslut så träffades vi, och sen slutade vi inte att träffas.. Vi spenderade nästan dygnet runt med varandra. Antingen hemma hos mig, eller hos honom. Men oftast hemma hos mig. det var sådär oskyldigt och lite halv weird. Han var jätte lång, och jag var väll... kort? Men vi hade kul tillsammans, även fastän vi bråkade. Vi höll ihop i två år. När jag gick ut nian, och han flyttade iväg till sundsvall så höll det inte längre. Jag klarade helt enkelt inte av distans.

Min första intensiva kärlek. Den här är lite halvjobbig att skriva om, och det kan t.o.m kännas lite konstigt!
Alla mina vänner vet vem jag pratar om. Vi träffades på sommaren, innan jag började första ring. Vi festade tillsammans på dunder, och kunde sen dess inte släppa taget om varandra. Vi var intensiva båda två, på ett väldigt bra vis. Jag var hans luft, och han var min.

Men kärlek kan innebära så mycket. Kärlek kan vara på gott och ont! Och jag vet inte om jag har något mer att skriva om mina första kärlekar.. det får duga helt enkelt, jag är stolt över att jag ens klarade av att skriva det där lilla..

Pusshej!

Okej, jag gillar inte att tvinga fram inlägg såhär kom jag på, därför har det tagit sån tid, men nu är jag skittrött, och ska göra ett gott försök!

Hej! Jag heter Emelie Ulrika Bergman.


Det här är jag, när jag mår som allra bäst! (Tjejen bakom mig heter Anna och gick i min klass)
Jag är uppväxt i en by som heter Arås, och det ligger i Jämtland, något utanför Hammerdal.
Jag har gått grundskola i hammerdal, och gymnasium i Strömsund. Jag gick Estet musik, och jag kommer aldrig någonsin att ångra det beslutet.
Jag bor i en lägenhet, som är ganska mysig. Ibland känns den för stor, och ibland för liten. Detta beror ju dock på humöret.
Jag är en människa som man antingen älskar, eller ogillar. Jag har sjuk humor, alltså, sjuk som i konstig, inte som sjukt bra. Jag är en nörd egentligen, fastän att jag har börjat gömma det på senaste. Jag är ett energiknippe ibland, är väldigt envis, paranoid, och jag kan ha ett jäkla humör ibland.

Just nu har jag praktik på Café Saga. Jag trivs verkligen. Jag söker jobb under tiden, men vill nog kanske t.o.m flytta ifrån Strömsund. Inte långt, bara ett par mil. (eller tio).
Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva mig på andra vis, det finns både negativa och positiva saker med mig, precis som med alla människor.

jag har väldigt lätt att få ångest över konstiga saker. Som varje år jag fyller år, så får jag för mig att något dramatiskt kommer ske, och livet kommer ta slut. Ibland har det känts som att det har varit så, och ibland inte. I Januari fyller jag 20. Det kommer jag nog ha ångest över. Jag kommer verkligen att vara vuxen, min tid som tonåring kommer vara helt slut. Jag vet inte hur jag ska beskriva mig själv vidare. Jag vet att ibland trivs jag med mig själv, ibland inte.

Vill man veta vem jag är, så kan man antingen lära känna mig, eller så skulle man kunna fråga mina närmsta vänner.. För dom vet...