HelloEmie

Jag dagdrömmer gärna, ibland om fina saker, ibland mindre fina saker. Ibland dagdrömmer jag omedvetet om allt möjligt, jag drömmer, jag sträcker mig, jag vill så mycket att jag tappar bort mig i mina egna tankar och funderingar.

Jag försöker börja skriva igen, det går inte, orden tappas, jag kan inte ens läsa mina egna handskrivna meningar längre utan att stamma. jag kan inte heller komma på när jag har skrivit det, eller varför.
Jag överanalyserar allt, i minsta lilla vrå. Och det gör ont, det gör förjävla ont. Ibland blir jag glad, när jag hittar på något helt makalöst underbart, fast oftast slutar det med paranoia, och att jag hellre skulle vilja ligga under täcket hela dagen.

Hjärnan fungerar på så många olika vis, likaså känslorna. Hjärnan säger en sak, och hjärtat säger en helt annan. Ibland fladdrar det bara till i magen, som om att man ska explodera av lycka. Det krävs inte mer än ett ord, en låt, en bild för att sänka mig totalt, slå mig ner mot marken.

Jag har ett hem under täcket som ingen har ryckt,
jag har det varmt och tryggt
Jag har en lampa vid sängen
Där har du varit på flykt från den svåra terrängen