Känslan
På senaste har jag börjat få känslan att det spelar ingen roll om jag krockar och dör idag.. Det spelar ingen roll om just den där bilen råkar köra på mig när jag går över vägen, och livet bara tar slut.
Just en sån känsla har jag i kroppen. En olustig känsla. Jag är inte redo för att dö egentligen. Jag har ju bara nyss börjat leva. Men känslan är kvar och ekar i bakhuvudet..
Livet blir aldrig som man har tänkt sig. Tack gud för att du satte Blondie på jorden åt mig! "Det är ingen mening att hoppas och tänka framåt, för man blir ändå bara besviken".
Och du har så jävla rätt där vännen. Man ska inte hoppas, man blir ändå bara besviken.
Men jag är lättad också, för att saker inte blev av.
Nu ska jag dansa runt i lägenheten ett tag, och bara vara...
Ciaooo
Just en sån känsla har jag i kroppen. En olustig känsla. Jag är inte redo för att dö egentligen. Jag har ju bara nyss börjat leva. Men känslan är kvar och ekar i bakhuvudet..
Livet blir aldrig som man har tänkt sig. Tack gud för att du satte Blondie på jorden åt mig! "Det är ingen mening att hoppas och tänka framåt, för man blir ändå bara besviken".
Och du har så jävla rätt där vännen. Man ska inte hoppas, man blir ändå bara besviken.
Men jag är lättad också, för att saker inte blev av.
Nu ska jag dansa runt i lägenheten ett tag, och bara vara...
Ciaooo
Gud
Vad dåligt jag har blivit på att uppdatera min blogg.
Jag har lite fullt upp faktiskt. Det händer lite allt möjligt.
Jag har avklarat två saker idag! Nu är det bara tre saker kvar att göra. :) Det börjar hända lite saker.
Så ska jag hinna bädda rent sängen (blondie kommer hit ikväll/inatt, och en ren säng är bra!)
Sen ska jag umgås med sötnosen min också!
Woah!
Jag ska ladda upp foton snart nu när jag fått igång min dator igen!
Jag har lite fullt upp faktiskt. Det händer lite allt möjligt.
Jag har avklarat två saker idag! Nu är det bara tre saker kvar att göra. :) Det börjar hända lite saker.
Så ska jag hinna bädda rent sängen (blondie kommer hit ikväll/inatt, och en ren säng är bra!)
Sen ska jag umgås med sötnosen min också!
Woah!
Jag ska ladda upp foton snart nu när jag fått igång min dator igen!
Morgon!
Idag är det fredag. En helt okej mulen dag. Nu kanske det börjar kännas som höst på riktigt?
Igår hade jag en supertrevlig dag. Först gick jag ut och fikade med Sandra, Benny och Nicklas! Vi satt och pratade om allt mellan himmel och jord, hur trevligt som helst.
Något senare gick jag över till mamma och pappa, och hittade en stor köttbit i kylen. Det resulterade i att den tog slut ganska snabbt. Precis när jag sitter och äter så ringer Erika. Det slutade med att vi åkte på affären, köpte den största vetebullen vi hittade, och en stor cola! Sen drog vi raggen, konstaterade att det var tråkigt. Så vi åkte hem till mig. Och i började prata om allt mellan himmel och jord.
Det var så skönt att bara kunna prata om verkligen vad som helst. Man kände sig tusen gånger lättare efteråt.
Så lånade jag ut några böcker, jag hoppas dom kommer till nytta.. ;) haha!
Igår hade jag en supertrevlig dag. Först gick jag ut och fikade med Sandra, Benny och Nicklas! Vi satt och pratade om allt mellan himmel och jord, hur trevligt som helst.
Något senare gick jag över till mamma och pappa, och hittade en stor köttbit i kylen. Det resulterade i att den tog slut ganska snabbt. Precis när jag sitter och äter så ringer Erika. Det slutade med att vi åkte på affären, köpte den största vetebullen vi hittade, och en stor cola! Sen drog vi raggen, konstaterade att det var tråkigt. Så vi åkte hem till mig. Och i började prata om allt mellan himmel och jord.
Det var så skönt att bara kunna prata om verkligen vad som helst. Man kände sig tusen gånger lättare efteråt.
Så lånade jag ut några böcker, jag hoppas dom kommer till nytta.. ;) haha!
Osäker?
Hur många människor är inte osäker på sitt utseende dagligen?
Det vanligaste vi gör ganska ofta är
(det här gäller INTE bara tjejer)
* sminka sig
* Fixar håret
* Raka sig under armhålor/benen/och andra ställen.
* Klä sig "rätt".
Och något många tänker på ganska ofta är nog. (Nu utgår jag väldigt mycket ifrån tjejsnack och mina egna funderingar)
* Oj, ser inte min rumpa lite stor ut i de här?
* Varför ser inte jag ut sådär för?
* Men om jag färgar håret...?
* Om jag kanske gick ner i vikt lite.. Om jag började träna lite?
* Har jag gått upp i vikt? Ser jag inte lite större ut?
Det jag menar är, varje dag lever vi efter ideal som vi aldrig någonsin kommer kunna uppnå. Det räcker med att se en affisch på en modell. Inte nog med att personen i fråga ser vacker ut, vi vet i bakhuvudet att det har krävts en hel del arbete för det där fototo. De har haft sminkös, någon som fixar håret, rätt ljus, bra fotograf. Sen ska vi inte ens gå in på hur mycket många foton redigeras.
Vi bombas varje dag av reklamer på olika sajter och tidningar. Bantingspiller, skönhetsoperationer, reklambilder över huvudtaget med dödsläckra människor. Hur långt är vi redo att gå för att vara den perfekta människan? Vissa går så långt att de utvecklar anorexia. Andra ger bara upp och mår dåligt. Men fortfarande, vi sträcker oss efter idealen. Jag vet själv att jag inte accepterar fullt ut den jag är. Och speciellt inte hur jag ser ut. Jag tänker på hur jag ska klä mig för att FRAMHÄVA det jag gillar med mig själv. Jag tänker på hur jag ska dölja det jag inte gillar. Ett tag gick det så långt att jag skämdes över min vikt, att jag gick i för stora kläder som täckte hela mig.
Vi spenderar mycket pengar på kläder, smink, hårprodukter, skor. För att passa in i normen, eller för att kanske sticka ut och synas. Ibland önskar jag att det fanns en gräns, en gräns man kunde dra i ålder innan man började bombas med allt om hur en människa SKA se ut, och hur mycket en människa SKA väga. Inte nog med att vi ska tänka på hur vi ser ut i kläder, vi ska tänka på hur vi ser ut nakna också. Vi ska helst raka oss på alla ställen på kroppen (smaksak, men ni förstår normen även fastän jag tar i).
Och det kryper ner i åldrarna. Redan i sexan/sjuan ska man tänka på vad man har för underkläder i omklädningsrummet så ingen påpekar det också. Jag blir så arg över hur det kryper ner i åldrarna!
Det finns smink för unga människor, det finns string och hotpants för unga människor. Jag blir så jävla förbannad när jag ser barn i åldrarna 10-12 år som springer runt i högklackat, handväskor, smink, och kläder som är för att visa upp kroppen. För det första har de inga former riktigt vid den åldern att visa upp, för det andra borde de få vara barn längre. De är nog inte ens medvetna om vad de skickar ut för signaler när de bär allt de bär. Och ingen gör något åt det. Vi står och tittar på, vi ser hur de yngre generationerna förstörs. Bit för bit blir det värre. Det gäller ju inte bara tjejer heller. Det gäller grabbarna också. Det gäller att vara kaxigast, ha de dyrare telefonerna och märkesgrejjerna. Det gäller att våga vara taskig mot folk, det gäller att kunna käfta med de som är äldre.
Vart fan är världen påväg? Jag hänger inte med själv. Jag säger inte på någotvis att jag är bättre heller. Jag blir också påverkad av omgivningen och all reklam om hur man ska se ut. Jag strävar också, även fastän jag kanske inte riktigt vet varför. Huvudsaken är väll att folk ser mig för vem jag är, inte för hur jag ser ut? Huvudsaken är väll att man träffar en människa och stannar som vän/partner för personligheten, och inte utseendet.
Jag kände bara för att skriva av mig, och måste avrunda här nu, eftersom batteriet håller på att ta slut.
Buh'bai!
Det vanligaste vi gör ganska ofta är
(det här gäller INTE bara tjejer)
* sminka sig
* Fixar håret
* Raka sig under armhålor/benen/och andra ställen.
* Klä sig "rätt".
Och något många tänker på ganska ofta är nog. (Nu utgår jag väldigt mycket ifrån tjejsnack och mina egna funderingar)
* Oj, ser inte min rumpa lite stor ut i de här?
* Varför ser inte jag ut sådär för?
* Men om jag färgar håret...?
* Om jag kanske gick ner i vikt lite.. Om jag började träna lite?
* Har jag gått upp i vikt? Ser jag inte lite större ut?
Det jag menar är, varje dag lever vi efter ideal som vi aldrig någonsin kommer kunna uppnå. Det räcker med att se en affisch på en modell. Inte nog med att personen i fråga ser vacker ut, vi vet i bakhuvudet att det har krävts en hel del arbete för det där fototo. De har haft sminkös, någon som fixar håret, rätt ljus, bra fotograf. Sen ska vi inte ens gå in på hur mycket många foton redigeras.
Vi bombas varje dag av reklamer på olika sajter och tidningar. Bantingspiller, skönhetsoperationer, reklambilder över huvudtaget med dödsläckra människor. Hur långt är vi redo att gå för att vara den perfekta människan? Vissa går så långt att de utvecklar anorexia. Andra ger bara upp och mår dåligt. Men fortfarande, vi sträcker oss efter idealen. Jag vet själv att jag inte accepterar fullt ut den jag är. Och speciellt inte hur jag ser ut. Jag tänker på hur jag ska klä mig för att FRAMHÄVA det jag gillar med mig själv. Jag tänker på hur jag ska dölja det jag inte gillar. Ett tag gick det så långt att jag skämdes över min vikt, att jag gick i för stora kläder som täckte hela mig.
Vi spenderar mycket pengar på kläder, smink, hårprodukter, skor. För att passa in i normen, eller för att kanske sticka ut och synas. Ibland önskar jag att det fanns en gräns, en gräns man kunde dra i ålder innan man började bombas med allt om hur en människa SKA se ut, och hur mycket en människa SKA väga. Inte nog med att vi ska tänka på hur vi ser ut i kläder, vi ska tänka på hur vi ser ut nakna också. Vi ska helst raka oss på alla ställen på kroppen (smaksak, men ni förstår normen även fastän jag tar i).
Och det kryper ner i åldrarna. Redan i sexan/sjuan ska man tänka på vad man har för underkläder i omklädningsrummet så ingen påpekar det också. Jag blir så arg över hur det kryper ner i åldrarna!
Det finns smink för unga människor, det finns string och hotpants för unga människor. Jag blir så jävla förbannad när jag ser barn i åldrarna 10-12 år som springer runt i högklackat, handväskor, smink, och kläder som är för att visa upp kroppen. För det första har de inga former riktigt vid den åldern att visa upp, för det andra borde de få vara barn längre. De är nog inte ens medvetna om vad de skickar ut för signaler när de bär allt de bär. Och ingen gör något åt det. Vi står och tittar på, vi ser hur de yngre generationerna förstörs. Bit för bit blir det värre. Det gäller ju inte bara tjejer heller. Det gäller grabbarna också. Det gäller att vara kaxigast, ha de dyrare telefonerna och märkesgrejjerna. Det gäller att våga vara taskig mot folk, det gäller att kunna käfta med de som är äldre.
Vart fan är världen påväg? Jag hänger inte med själv. Jag säger inte på någotvis att jag är bättre heller. Jag blir också påverkad av omgivningen och all reklam om hur man ska se ut. Jag strävar också, även fastän jag kanske inte riktigt vet varför. Huvudsaken är väll att folk ser mig för vem jag är, inte för hur jag ser ut? Huvudsaken är väll att man träffar en människa och stannar som vän/partner för personligheten, och inte utseendet.
Jag kände bara för att skriva av mig, och måste avrunda här nu, eftersom batteriet håller på att ta slut.
Buh'bai!
Framtiden
För några år sen, när jag gick i åttan så var allt frid och fröjd.
I nian började helvetet om att bestämma sig vilken linje man skulle gå. Vad ville jag bli när jag blev stor? Vad tusan ville jag utbilda mig till och vart ville jag bo?
Nu har jag gått klart min utbildning och jag vet fortfarande inte vad jag vill bli. Jag vet dock att jag sitter arbetslös och hatar det mesta. Det var nog inte riktigt såhär jag hade tänkt mig det hela. Jag hade nog tänkt mig att jag skulle ha ett jobb och vara påväg någonstans i livet iaf. Det suger. Det finns inga jobb lediga, och jag vet inte vad jag ska ta mig till.
Och den där lilla tjejen jag var i nian, trodde att jag skulle ha ett jobb och trivas med livet vid det här laget. Men det gör jag verkligen inte. Jag biter ihop och försöker att inte tänka för mycket på hur jag ska få ihop ekonomin varje månad. Det ger mig en klump i magen. Jag har sökt jobb nu, och hoppas verkligen på att jag ska få det. Jag måste ha ett jobb. Jag orkar inte gå arbetslös längre.
Det är dåligt, jag är inte den enda som har det såhär. Vi är många i Sverige som sitter i samma sits. Vi har flyttat hemifrån och försöker få ihop det varje månad. Vi söker jobb, men det finns inget.
Sverige behöver förändring, när ska de yngre generationerna få kliva in och ta över?
I nian började helvetet om att bestämma sig vilken linje man skulle gå. Vad ville jag bli när jag blev stor? Vad tusan ville jag utbilda mig till och vart ville jag bo?
Nu har jag gått klart min utbildning och jag vet fortfarande inte vad jag vill bli. Jag vet dock att jag sitter arbetslös och hatar det mesta. Det var nog inte riktigt såhär jag hade tänkt mig det hela. Jag hade nog tänkt mig att jag skulle ha ett jobb och vara påväg någonstans i livet iaf. Det suger. Det finns inga jobb lediga, och jag vet inte vad jag ska ta mig till.
Och den där lilla tjejen jag var i nian, trodde att jag skulle ha ett jobb och trivas med livet vid det här laget. Men det gör jag verkligen inte. Jag biter ihop och försöker att inte tänka för mycket på hur jag ska få ihop ekonomin varje månad. Det ger mig en klump i magen. Jag har sökt jobb nu, och hoppas verkligen på att jag ska få det. Jag måste ha ett jobb. Jag orkar inte gå arbetslös längre.
Det är dåligt, jag är inte den enda som har det såhär. Vi är många i Sverige som sitter i samma sits. Vi har flyttat hemifrån och försöker få ihop det varje månad. Vi söker jobb, men det finns inget.
Sverige behöver förändring, när ska de yngre generationerna få kliva in och ta över?
Söndag
Det är söndag, och jag är INTE bakis. Skönt som fan.
Varit en ganska lugn helg. I lördags försov jag mig lite, och kom en timme sent till stallet. Det var hyggligt med folk där på dressyrtävlingen. Och det var riktigt mysig stämning! Kvällen bjöd på tv-spel och öl där på lördagen. Vilket resulterade i att jag somnade i soffan när det var folk här.
Och idag har jag hunnit med lite iaf! Jag har fått iväg ett CV och hoppas på mer än ETT samtal den här veckan. Ge mig jobb! Nu gäller det bara att hålla tummarna.
Har även hunnit planera vad jag ska göra i veckan. Jag håller på att räkna ner inför att Blondie kommer upp (Och serena med för den delen. fast hon kommer ju ner, inte upp! haha!
Och i veckan ska jag ge mig in på att möblera om hela lägenheten och storstäda! Får se hur det går. Kommer komma halvvägs, sen kommer jag bli trött, eller bli less. Men förhoppningsvis så får jag iordning det på några dagar. :)
Det finns inte så mycket mer att skriva om. Jag skriver väll när jag kommer på något vettigt!
HÖRSHEJ!
Varit en ganska lugn helg. I lördags försov jag mig lite, och kom en timme sent till stallet. Det var hyggligt med folk där på dressyrtävlingen. Och det var riktigt mysig stämning! Kvällen bjöd på tv-spel och öl där på lördagen. Vilket resulterade i att jag somnade i soffan när det var folk här.
Och idag har jag hunnit med lite iaf! Jag har fått iväg ett CV och hoppas på mer än ETT samtal den här veckan. Ge mig jobb! Nu gäller det bara att hålla tummarna.
Har även hunnit planera vad jag ska göra i veckan. Jag håller på att räkna ner inför att Blondie kommer upp (Och serena med för den delen. fast hon kommer ju ner, inte upp! haha!
Och i veckan ska jag ge mig in på att möblera om hela lägenheten och storstäda! Får se hur det går. Kommer komma halvvägs, sen kommer jag bli trött, eller bli less. Men förhoppningsvis så får jag iordning det på några dagar. :)
Det finns inte så mycket mer att skriva om. Jag skriver väll när jag kommer på något vettigt!
HÖRSHEJ!
Dött
Nu har det varit sådär dött igen i bloggen.
I helgen har jag snurra runt lite överallt. B.la Jorm på Jorm runt. Riktigt kul faktiskt att åka upp och träffa alla, och känna sig lite hemma! Har varit iväg till Ö-vik/Husum från Måndag till onsdag kväll typ. Ganska skönt att komma ifrån Strömsund. Jag mår som bäst när jag slipper stället. Jag vaknar utan ångest, jag chillar, och mår bara gott.
Så vad händer framöver? Idag först och främst ska jag på arbetsförmedlingen. Snart har jag varit arbetslös i 90 dagar. Och helst ska man ju börja på en praktik plats då, d.v.s jobba mycket för lite. Jag behöver verkligen ett ordentligt jobb. Och jag är beredd att gå nästan hur långt som helst för att få ett jobb nu. Hur svårt ska det vara? Jag är lättlärd, och ka ta i princip vilket jobb som helst! Problemet är då, som alltid, det finns inga jobb.
Idag ska jag ringa och försöka igen, och imorgon också. Sista försöket. Får väll se hur det går.
Jag räknar ner dagarna också. Nu är det bara 11 dagar tills Blondie kommer upp, och sen några dagar senare så kommer Serena. Love love love!
Nu ska jag ta och klä på mig och göra någon nytta!
I helgen har jag snurra runt lite överallt. B.la Jorm på Jorm runt. Riktigt kul faktiskt att åka upp och träffa alla, och känna sig lite hemma! Har varit iväg till Ö-vik/Husum från Måndag till onsdag kväll typ. Ganska skönt att komma ifrån Strömsund. Jag mår som bäst när jag slipper stället. Jag vaknar utan ångest, jag chillar, och mår bara gott.
Så vad händer framöver? Idag först och främst ska jag på arbetsförmedlingen. Snart har jag varit arbetslös i 90 dagar. Och helst ska man ju börja på en praktik plats då, d.v.s jobba mycket för lite. Jag behöver verkligen ett ordentligt jobb. Och jag är beredd att gå nästan hur långt som helst för att få ett jobb nu. Hur svårt ska det vara? Jag är lättlärd, och ka ta i princip vilket jobb som helst! Problemet är då, som alltid, det finns inga jobb.
Idag ska jag ringa och försöka igen, och imorgon också. Sista försöket. Får väll se hur det går.
Jag räknar ner dagarna också. Nu är det bara 11 dagar tills Blondie kommer upp, och sen några dagar senare så kommer Serena. Love love love!
Nu ska jag ta och klä på mig och göra någon nytta!
Det ljusnar
Lyssnar lite på Journey - Don't stop believing. Och jag tänker aldrig sluta tro, jag ska hoppas, jag ska fan kämpa nu! Jag fick lite mer ork, även fastän jag är helt nedbruten. Saker och ting kanske klarnar upp och löser sig ändå?!
Herrejävlar vad glad jag blir! På måndag, då.. Då ska jag försöka igen.. Och sen ska jag vänta på svar. :D:D:D
Nu kommer det glada bilder, där jag var sjukt full, glad och ledsen på en och samma gång!
HAHA! Egentligen borde jag måla över mitt ansikte i paint, men vafan.
Herrejävlar vad glad jag blir! På måndag, då.. Då ska jag försöka igen.. Och sen ska jag vänta på svar. :D:D:D
Nu kommer det glada bilder, där jag var sjukt full, glad och ledsen på en och samma gång!
HAHA! Egentligen borde jag måla över mitt ansikte i paint, men vafan.
Utmaning
Blev utmanad av Serena att göra den här listan. So here we go!
reglerna i spelet.
- När de genomfört utmaningen ska de välja sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter att det är gjort ska man skriva en kommentar åt dem för att låta dem veta att de är utmanade och ska läsa ens egen blogg för mer information.
Sex saker ni inte visste om mig:
1. Jag är sjukt paranoid, Det krävs inte mycket för att jag ska dubbelkolla att dörren är låst. Jag kan få för mig att folk vet mina innersta hemligheter också, och vet allt privat jag gör. Och då blir det jobbigt
2. Jag har hemlängtan till Gäddede ibland. Inte för att jag inte trivs här i strömsund. Men efter tre år där under viktiga år i livet, och på tanke på lugnet och hur fint det är där så längtar jag "hem" ibland. Men nu har Strömsund börjat kännas mer och mer som hem!
3. Jag älskar att skriva Men har tappat orken och hittar sällan inspiration numera till att skriva ordentligt om något vettigt.
4. Jag saknar Serena och Blondie på ett bisarrt vis. Herregud, vad tomt och meningslöst det faktiskt är utan dom hemma. Helt ärligt, det är pinsamt att jag inte klarar mig helt 100% utan er än!
5. Psst, jag har svårt att leva utan "rutiner".. Ni vet, gå och lägga sig i tid, kliva upp i tid, bada/duscha, äta vissa tider. Jobba/skola. Utan det blir man ganska fucked up i huvudet.
6. Jag dagdrömmer om bisarra saker, Minst sju gånger per dag. För det hjälper mig att fly från min händelselösa vardag!
Jag Utmanar:
Alla som över huvudtaget läser min blogg!
reglerna i spelet.
- När de genomfört utmaningen ska de välja sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter att det är gjort ska man skriva en kommentar åt dem för att låta dem veta att de är utmanade och ska läsa ens egen blogg för mer information.
Sex saker ni inte visste om mig:
1. Jag är sjukt paranoid, Det krävs inte mycket för att jag ska dubbelkolla att dörren är låst. Jag kan få för mig att folk vet mina innersta hemligheter också, och vet allt privat jag gör. Och då blir det jobbigt
2. Jag har hemlängtan till Gäddede ibland. Inte för att jag inte trivs här i strömsund. Men efter tre år där under viktiga år i livet, och på tanke på lugnet och hur fint det är där så längtar jag "hem" ibland. Men nu har Strömsund börjat kännas mer och mer som hem!
3. Jag älskar att skriva Men har tappat orken och hittar sällan inspiration numera till att skriva ordentligt om något vettigt.
4. Jag saknar Serena och Blondie på ett bisarrt vis. Herregud, vad tomt och meningslöst det faktiskt är utan dom hemma. Helt ärligt, det är pinsamt att jag inte klarar mig helt 100% utan er än!
5. Psst, jag har svårt att leva utan "rutiner".. Ni vet, gå och lägga sig i tid, kliva upp i tid, bada/duscha, äta vissa tider. Jobba/skola. Utan det blir man ganska fucked up i huvudet.
6. Jag dagdrömmer om bisarra saker, Minst sju gånger per dag. För det hjälper mig att fly från min händelselösa vardag!
Jag Utmanar:
Alla som över huvudtaget läser min blogg!
satan
vad dålig jag har blivit på att uppdatera min blogg. Kanske lika bra, eftersom det inte händer så mycket i mitt liv.
Bilder kommer fortfarande så småningom, så snart jag har orkat fixa till min dator någorlunda. Det mesta skiter sig just nu, jag är trött och går ner i vikt. Inget stämmer, och inget fungerar. Allt bara flyter på i en konstig dimma där jag inte ser riktigt klart. Jag söker jobb fortfarande, ganska dött på den fronten just för att ingen svarar hur många gånger jag än ringer.
det kommer sällan fram något vettigt i bloggen numera heller, jag orkar inte tänka för mycket. Jag vill inte. Det enda jag verkligen ser fram emot nu är när Blondie kommer hit, och Serena med för den delen. Det kommer bli skönt. Kanske lite rutiner? Och kanske lite galenskaper. (garanterat galenskaper). Sommaren är i princip över, det är ganska trist, det har inte ens varit en riktig sommar i år.
Sometimes I feel so alone,
I just don't know, feels like I been down this road before.
So lonely and cold, it's like something takes over me,
soon as I go home and close the door.
Kinda feels like Deja Vu, I wanna get away from this place I do,
but I can't and I wont say I tried but I know that's a lie cuz I don't,
and why I just don't know.....
